Så var jag faktiskt lite söt.. Tänker ibland tillbaka på hur mycket jag önskade att jag större och fick vara med de "större" barnen. Men idag tänker jag helt annorlunda. Saknar tiden när jag var liten. Inga problem, inga läxor, inga killar som krossar ens hjärta..
Ens kompisar dömde inte en efter utseendet, de dömde en efter insidan.
När man grät så var det för att man hade trillat med cykeln.Livet var så mycket lättare när jag var liten..
Något som betyder mycket för mig är min familj, älskar dom mer än något annat o vet inte vad jag skulle göra om jag inte hade dem... Hoppas de förstår det, för utom dem hade jag inte vart något alls..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar